Vad ingår i en vanlig husbesiktning?

Att köpa hus är en av livets större investeringar, och en grundlig husbesiktning är avgörande för att undvika kostsamma överraskningar. Du bör veta vad du kan förvänta dig när en besiktningsman inspekterar din potentiella nya bostad.

En standard husbesiktning omfattar granskning av byggnadens konstruktion, tak, fasad, grund, ventilation, elsystem, VVS och fuktmätningar i kritiska områden. Besiktningsmannen dokumenterar även synliga skador och potentiella riskområden som kan kräva ytterligare undersökning.

Förberedelser inför besiktningen kan bespara dig både tid och pengar. Genom att förstå vad som ingår och inte ingår i en vanlig husbesiktning kan du ställa rätt frågor och vara mer delaktig i processen som avgör om fastigheten verkligen är rätt för dig.

En husbesiktning är en grundlig genomgång av fastighetens skick utförd av en professionell besiktningsman. Besiktningen ger dig en objektiv bedömning av husets tillstånd och hjälper dig identifiera potentiella problem.

Syfte och omfattning

Husbesiktningens huvudsyfte är att upptäcka och dokumentera synliga fel och brister i fastigheten. En besiktningsman undersöker systematiskt husets alla tillgängliga delar, från grund till tak. Besiktningen omfattar vanligtvis fasad, tak, vind, krypgrund eller källare, samt husets invändiga ytor.

Vid besiktningen kontrolleras även ventilationssystem, vatten- och avloppsinstallationer samt elinstallationer översiktligt. Besiktningsmannen tittar efter fuktskador, sprickor, sättningar och andra konstruktionsrelaterade problem.

Resultatet sammanställs i en detaljerad besiktningsrapport som du får efter genomförd besiktning. Rapporten innehåller observationer, riskbedömningar och eventuella rekommendationer för åtgärder.

Besiktningsprocessens utgångspunkter

Besiktningen utgår från husets faktiska ålder och skick. En besiktningsman bedömer fastigheten utifrån vad som kan förväntas med hänsyn till byggnadens ålder, byggnadssätt och underhåll.

Undersökningen är i huvudsak okulär, vilket betyder att besiktningsmannen främst använder sina sinnen – syn, lukt och känsel. Vid behov använder besiktningsmannen tekniska hjälpmedel som fuktmätare och värmekamera.

Besiktningsmannen gör stickprovskontroller på representativa områden. Alla ytor kan inte kontrolleras, särskilt inte där möbler eller andra föremål blockerar tillgången.

Du bör närvara vid besiktningen för att få direkt information och kunna ställa frågor. Detta ger dig värdefull kunskap om ditt potentiella nya hem.

Vad som inte täcks av besiktningen

En vanlig husbesiktning har vissa begränsningar. Besiktningen omfattar normalt inte dolda utrymmen som stängda väggar, rör inuti väggar eller under golv. Besiktningsmannen gör inte håltagning i konstruktionen för att undersöka dolda skador.

Eldstäder och rökkanaler ingår vanligtvis inte i standardbesiktningen utan kräver en separat sotarbesiktning. Detaljerad kontroll av el-, vatten- och värmesystem utförs inte, utan dessa granskas endast översiktligt.

Följande ingår vanligtvis inte i en standardbesiktning:

Radonmätning
Asbest- eller PCB-provtagning
Kontroll av pooler eller spabad
Energideklaration
Mätning av buller eller luftkvalitet

För dessa områden kan du behöva anlita specialister som utför separata undersökningar.

Besiktningsprotokoll – vad du kan förvänta dig

Efter en husbesiktning får du ett detaljerat protokoll som dokumenterar fastighetens skick. Detta dokument är avgörande för att förstå husets status och potentiella problemområden.

Genomgång av besiktningsprotokoll

Ett besiktningsprotokoll innehåller vanligtvis flera tydligt definierade avsnitt. I inledningen hittar du grundläggande information om fastigheten samt när och av vem besiktningen utfördes.

Huvuddelen består av observationer uppdelade efter byggnadsdelar – tak, väggar, golv, etc. Varje anmärkning kategoriseras oftast enligt allvarlighetsgrad:

Akuta brister: Kräver omedelbar åtgärd
Riskkonstruktioner: Områden med ökad risk för framtida problem
Observationer: Mindre allvarliga anmärkningar

Fotografier inkluderas för att dokumentera upptäckta brister och ge tydlig visuell referens. Du bör också hitta rekommendationer om vidare undersökningar där besiktningsmannen anser det nödvändigt.

Dokumentationens betydelse

Besiktningsprotokollet fungerar som ett viktigt förhandlingsverktyg vid husköp. Med dokumenterade brister kan du begära prisreduktion eller kräva att säljaren åtgärdar problemen före köpet.

Protokollet ger dig också en tydlig överblick över vilka reparationer och underhållsarbeten som behöver prioriteras efter köpet. Spara alltid protokollet för framtida referens.

Vid eventuella framtida tvister kan protokollet utgöra ett juridiskt bevis på fastighetens skick vid köptillfället. Det fungerar också som utgångspunkt för framtida jämförelser när du planerar renoveringar eller gör nya besiktningar.

Ett välutfört besiktningsprotokoll kan dessutom vara användbart vid kontakt med försäkringsbolag och hantverkare.

Besiktning av tak och vind

Taket och vinden utgör kritiska delar av en husbesiktning eftersom de skyddar hela byggnaden mot väder och vind. En grundlig inspektion här kan avslöja både aktuella problem och förebygga framtida kostsamma skador.

Kontroll av takbeklädnad och undertak

Vid besiktning av taket undersöker besiktningsmannen takbeklädnadens skick och funktion. Detta innefattar kontroll av takpannor, plåt eller papp för att upptäcka sprickor, förskjutningar eller rostangrepp. Särskild uppmärksamhet ägnas åt tätningsmaterial runt genomföringar som skorstenar och ventilationsrör.

Undertaket granskas för tecken på läckage, fuktskador eller röta. Besiktningsmannen kontrollerar även:

Takfotsbrädor och vindskivor
Takkupor och infästningar
Hängrännor och stuprör för korrekt funktion
Eventuella tecken på mögel eller insektsangrepp

Takts ålder dokumenteras också, eftersom olika takmaterial har olika förväntad livslängd. En betongpanna kan hålla 30-40 år medan ett plåttak kan vara funktionellt i 50+ år med rätt underhåll.

Utvärdering av vindens isolering och ventilation

Vindens isolering granskas för att säkerställa korrekt mängd och installation utan glapp eller nedsjunkning. En välisolerad vind är avgörande för husets energieffektivitet och inomhusklimat.

Ventilationen undersöks noggrant eftersom bristfällig luftcirkulation kan leda till kondensproblem och fuktskador. Besiktningsmannen kontrollerar att:

Luftspalter vid takfot är öppna och funktionella
Ventilationsöppningar inte är blockerade
Eventuella fläktar eller ventiler fungerar korrekt

Ångspärrar inspekteras för att säkerställa att de är hela och korrekt installerade. Brister här kan orsaka fuktgenomträngning från boendeutrymmen till vinden.

Besiktningsmannen noterar även tecken på skadedjur som möss eller fåglar, vilka kan orsaka betydande skador på isolering och elledningar över tid.

Undersökning av fasad, grund och dränering

En grundlig inspektion av husets yttre komponenter är avgörande för att upptäcka potentiella problem innan de utvecklas till kostsamma reparationer. Fasad, grund och dränering utgör viktiga delar av husets skyddande hölje mot väder och vind.

Inspektion av husgrund

Grunden är husets fundament och en kritisk del av konstruktionen. Vid besiktning undersöks grundens typ – platta på mark, krypgrund eller källare – samt dess allmänna skick.

Besiktningsmannen letar efter sprickor som kan indikera sättningar eller rörelser i grunden. Även mindre sprickor dokumenteras eftersom de kan förvärras över tid.

Fuktsymptom är särskilt viktiga att identifiera. Besiktningsmannen kontrollerar tecken på fuktgenomslag, som missfärgningar, saltutfällningar eller mögellukt.

För krypgrunder inspekteras ventilation och fuktisolering noggrant. Otillräcklig ventilation i krypgrunder kan leda till fuktproblem och i värsta fall rötskador.

Mätningar av fuktkvot i träkonstruktioner genomförs med särskilda instrument för att upptäcka dolda fuktproblem innan synliga skador uppstår.

Fasadens skick

Fasadbeklädnaden granskas noggrant oavsett material – puts, tegel, trä eller annat. Besiktningsmannen söker efter sprickor, fuktskador och tecken på eftersatt underhåll.

För träfasader kontrolleras specifikt:

Rötskador vid särskilt utsatta punkter
Målningsskick och behov av ommålning
Anslutningar mot fönster, dörrar och tak

Putsade fasader undersöks för sprickor och bompartier (delar där putsen släppt från underlaget). Även små sprickor kan leda till fuktinträngning och frostskador.

Tegelkonstruktioner inspekteras för fogskador, frostsprängningar och andra tecken på försvagningar. Särskild uppmärksamhet ägnas åt anslutningar mellan olika material.

Fasadens infästningar och detaljer såsom stuprör, hängrännor och plåtarbeten kontrolleras också då dessa är kritiska för att avleda vatten från konstruktionen.

Fönster och dörrar

Fönster och ytterdörrar utgör både estetiska element och potentiella svagpunkter i klimatskalet. Besiktningsmannen kontrollerar tätningar, kondition och funktion.

Trädetaljer undersöks för röta, särskilt i nedre karmar och bågar där vatten kan samlas. Rötskadade fönster kan vara dyra att åtgärda och påverkar husets energieffektivitet.

Viktiga kontrollpunkter:

Tätningslister och drevning runt karmar
Kondens mellan glas i isolerrutor
Dräneringshål i bågar och karmar
Allmänt skick på beslag och handtag

Besiktningsmannen bedömer även fönstrens ålder och förväntad återstående livslängd. Moderna energifönster har betydligt längre livslängd än äldre kopplade fönster.

Funktionskontroll genomförs på ett urval av fönster och dörrar för att säkerställa att de öppnas och stängs korrekt, vilket kan indikera eventuella rörelser i husets stomme.

Bedömning av dränering

Dräneringssystemets funktion är avgörande för att hålla grunden torr. Besiktningsmannen undersöker synliga delar av systemet samt tecken på bristande funktion.

Äldre hus har ofta uttjänt dränering, då den tekniska livslängden vanligtvis är 20-50 år beroende på jordförhållanden och utförande. Detta dokumenteras särskilt i protokollet.

Synliga tecken på dräneringsproblem inkluderar:

Fuktfläckar på källarväggar
Saltutfällningar på källargolv
Vattenansamlingar runt husgrunden
Missfärgningar på grundmuren

Marklutning kring huset bedöms eftersom korrekt fall från byggnaden (minst 1:20) är grundläggande för att avleda ytvatten. Otillräcklig lutning noteras som en riskfaktor.

Stuprör och dagvattenhantering inspekteras för att säkerställa att takvatten leds bort från husgrunden. Saknade eller felaktigt monterade stuprörsutkastare är vanliga brister.

Genomgång av våtrum och badrum

Våtrum kräver särskild uppmärksamhet vid en husbesiktning på grund av de höga kraven på vattensäkerhet och de allvarliga skador som fuktproblem kan orsaka. En noggrann inspektion av dessa utrymmen kan förebygga kostsamma renoveringar.

Kontroll av tätskikt

Tätskiktet är våtrummets viktigaste försvar mot fuktskador. Vid besiktningen undersöks om det finns synliga brister i kakel, klinker och fogar. Kontrollanten granskar särskilt anslutningar mellan golv och vägg samt genomföringar för rör.

Besiktningspersonen kontrollerar också om tätskiktet är korrekt utfört enligt gällande byggregler och branschstandarder. Du bör få information om när badrummet renoverades senast och vilken typ av tätskikt som använts.

Om badrummet är äldre än 15-20 år flaggas det ofta som en riskfaktor, även om inga synliga problem upptäcks. Detta eftersom tätskiktets tekniska livslängd kan vara begränsad.

Bedömning av fukt och mögel

Vid besiktningen används fuktmätare för att kontrollera eventuell förhöjd fukthalt i väggar och golv. Synliga tecken på fuktskador såsom missfärgningar, bubblor i tapeter eller svällningar i material dokumenteras noggrant.

Besiktningspersonen söker även efter mögellukt eller synlig mögelbildning, särskilt i utsatta områden som under badkar, runt toalettstol och vid röranslutningar. Problem med ventilation noteras eftersom bristfällig luftcirkulation ökar risken för fuktproblem.

Du får information om eventuella kritiska mätvärden och rekommendationer om ytterligare undersökningar när sådana krävs. Historiska fuktskador som åtgärdats bör också framgå av protokollet.

Sanitetsinstallationer

Funktionen hos kranar, duschar och toaletter testas för att säkerställa att de fungerar korrekt och inte läcker. Installationernas ålder bedöms och jämförs med förväntad livslängd.

Besiktningspersonen kontrollerar:

Vattenanslutningar för tecken på läckage eller korrosion
Avloppssystem inklusive golvbrunnar och deras anslutningar
Ventiler och kopplingar till dusch, badkar och handfat

Rörinstallationer under golv och i väggar kan inte inspekteras visuellt men eventuella riskkonstruktioner noteras. Du får information om installationernas allmänna skick och om någon del behöver bytas ut eller underhållas inom snar framtid.

Värmesystem och energi

En grundlig inspektion av fastighetens värmesystem är avgörande för både komfort och framtida driftskostnader. Korrekt fungerande värmesystem bidrar till en behaglig inomhusmiljö och förhindrar onödigt höga energikostnader.

Värmesystemets funktion och skick

Vid besiktningen kontrolleras värmesystemets huvudkomponenter noggrant. Besiktningsmannen undersöker pannans eller värmekällans ålder, skick och dokumenterad servicehistorik.

Eventuella korrosionsskador, läckage eller missljud noteras som tecken på slitage eller felaktig installation. Isolering av rör inspekteras för att säkerställa minimal värmeförlust inom systemet.

Besiktningsmannen kontrollerar även styrsystem och termostater för att verifiera att temperaturregleringen fungerar korrekt. Gamla system kan behöva uppgraderas för bättre energieffektivitet, vilket kan påverka både komfort och driftskostnader avsevärt.

Radiatorer och termostater

Varje radiator inspekteras för korrekt funktion, jämn värmespridning och eventuella läckage. Besiktningsmannen kontrollerar om elementen blir ordentligt varma och om värmen fördelas jämnt i hela bostaden.

Termostater testas för att säkerställa att de reglerar temperaturen korrekt. Äldre termostater kan vara slitna och ge felaktiga värden, vilket resulterar i ojämn värme och onödig energiförbrukning.

Vanliga brister att vara uppmärksam på:

Luftfickor i radiatorer (behöver luftas)
Korrosion eller rostangrepp
Läckage vid kopplingar eller ventiler
Felaktiga eller skadade termostater
Ojämn värmefördelning mellan olika rum

Värmepump och rökgasventilation

Om bostaden har värmepump undersöks dess ålder, modell och dokumenterad service. Besiktningsmannen kontrollerar att den fungerar effektivt och att utomhusenheten är korrekt installerad.

För bostäder med eldstad eller panna kontrolleras rökgasventilationens skick och funktion. Detta omfattar skorsten, rökkanaler och ventilationssystem för att säkerställa säker drift.

Sotningsprotokoll och OVK-intyg (Obligatorisk VentilationsKontroll) granskas för att verifiera att regelbundet underhåll har utförts enligt gällande regler. Bristfällig ventilation kan leda till fuktproblem eller i värsta fall kolmonoxidförgiftning.

Elinstallationer och säkerhet

En grundlig kontroll av bostadens elsystem är avgörande för säkerheten och utgör en viktig del av en husbesiktning. Elinstallationerna granskas för att upptäcka både uppenbara brister och potentiella risker som kan leda till driftsproblem eller i värsta fall brand.

Översyn av elcentral och ledningar

Elcentralen utgör hjärtat i husets elsystem och besiktningsmannen gör en visuell kontroll av dess skick. Säkringar, jordfelsbrytare och automatsäkringar inspekteras för att säkerställa att de fungerar korrekt och är rätt dimensionerade.

Äldre elcentraler med porslinssäkringar kan behöva uppgraderas för att möta dagens behov och säkerhetskrav. Detta noteras i besiktningsprotokollet.

Synliga elledningar kontrolleras för slitage, skador eller felaktig installation. Besiktningsmannen noterar om ledningarna är moderna (fackmässigt utförda) eller om äldre, potentiellt riskfylld ledningsdragning förekommer.

Vanliga brister som upptäcks:

Överhettade kontaktytor
Bristfällig märkning i elcentralen
Ålderdomliga ledningar i dåligt skick
Provisoriska eller olagliga installationer

Eluttag och säkerhetsdetaljer

Besiktningsmannen granskar ett representativt urval av eluttag i bostaden. De kontrolleras för funktion, jordanslutning och fysiskt skick.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt uttag i våtutrymmen som ska vara jordade och ha rätt IP-klassning (skydd mot fukt). Uttag i kök, badrum och utomhus ska vara försedda med petskydd för ökad säkerhet.

Lösa eluttag eller uttag med skador dokumenteras i protokollet. Besiktningsmannen noterar även om äldre ojordade uttag finns kvar, vilket kan behöva åtgärdas.

Viktiga kontrollpunkter:

Jordade uttag i våtutrymmen
Petskydd där det krävs
Uttagens fysiska skick
Korrekt installation av strömbrytare

Jordfelsbrytare

Jordfelsbrytaren är en av de viktigaste säkerhetskomponenterna i moderna elinstallationer. Den övervakar strömflödet och bryter strömmen omedelbart vid läckage, vilket förhindrar elolyckor.

Alla bostäder byggda efter 2000 ska ha jordfelsbrytare installerad. För äldre hus rekommenderas installation om det saknas.

Besiktningsmannen testar jordfelsbrytarens funktion genom att använda testknappen. En fungerande jordfelsbrytare ska lösa ut direkt när testknappen trycks in.

Om jordfelsbrytare saknas eller inte fungerar korrekt, noteras detta som en betydande säkerhetsbrist. Du bör vara medveten om att installation av jordfelsbrytare är en relativt enkel åtgärd som avsevärt höjer elsäkerheten i ditt hem.

Kontroll av VVS och vattenledning

Besiktning av VVS-system (värme, ventilation och sanitet) är ett kritiskt moment för att upptäcka dolda problem som kan orsaka dyra skador. En grundlig inspektion av husets vattenledningar och VVS-komponenter kan avslöja tecken på läckage, korrosion eller föråldrade installationer.

Synliga rördragningar

När besiktningsmannen undersöker synliga rördragningar tittar de efter tecken på läckage, korrosion och felaktiga installationer. Kopparrör kontrolleras för grönärgning som kan indikera fuktproblem. Galvaniserade rör inspekteras för rostangrepp som kan leda till igensättningar.

Besiktningen omfattar även kontroll av rörens isolering, särskilt i kalla utrymmen som vindar och krypgrunder. Otillräcklig isolering kan orsaka frysskador vid låga temperaturer.

Även rörgenomföringar genom golv, väggar och tak granskas noggrant. Felaktigt tätade genomföringar är vanliga orsaker till vattenskador. Besiktningsmannen undersöker också att rören är korrekt upphängda och fixerade för att förhindra vibrationer och ljud.

Varm- och kallvatteninstallationer

Funktionen hos varmvattenberedare och eventuell värmepanna kontrolleras under besiktningen. Besiktningsmannen ser efter tecken på läckage, korrosion eller andra brister kring anslutningar och ventiler.

Vattentrycket i systemet mäts för att säkerställa korrekt funktion. För lågt tryck kan indikera igensättningar medan för högt tryck kan skada ledningar och kopplingar.

Blandare och kranar inspekteras för läckage och funktion. Varje tappställe kontrolleras genom att öppna och stänga kranarna för att verifiera att de fungerar korrekt och att vattentrycket är jämnt.

Besiktningsmannen undersöker även att det finns fungerande avstängningsventiler till varje enhet och att dessa är lättillgängliga. Kontroll av termostatblandare görs för att säkerställa att skållningsskydd fungerar korrekt.

Avloppssystem

Vid inspektion av avloppssystemet kontrolleras synliga rör för tecken på läckage, sprickor eller felaktiga installationer. Besiktningsmannen ser särskilt efter missfärgningar på och runt avloppsrör som kan tyda på tidigare eller pågående läckage.

Golvbrunnar inspekteras noggrant, där man kontrollerar att tätskikt är intakta och att klämringar sitter korrekt. Felaktigt installerade golvbrunnar är en av de vanligaste orsakerna till vattenskador i våtutrymmen.

Avloppets fall kontrolleras för att säkerställa att vatten rinner bort ordentligt. För flackt fall kan leda till igensättningar och översvämningar.

Besiktningsmannen kan även utföra enkla funktionskontroller för att upptäcka eventuella stopp i avloppssystemet. Vid misstanke om problem kan kameraspektion rekommenderas som kompletterande åtgärd för att upptäcka dolda brister i avloppssystemet.

Inomhusmiljö och ventilation

En välfungerande inomhusmiljö påverkar både bostadens skick och din hälsa. Ventilation, luftkvalitet och fuktförhållanden är avgörande faktorer som alltid granskas vid en husbesiktning.

Ventilationssystem

Vid besiktningen kontrolleras vilken typ av ventilationssystem som finns installerat i bostaden. Besiktningsmannen undersöker om det är självdrag, mekanisk frånluftsventilation eller FTX-system (från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning).

Funktionen hos ventiler, fläktar och kanaler inspekteras för att säkerställa korrekt luftflöde. Besiktningen omfattar också kontroll av om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) har genomförts enligt gällande regler.

Eventuella brister dokumenteras, exempelvis igensatta ventiler, felaktigt placerade frånluftsdon eller bristfällig funktion i mekaniska system. Besiktningsmannen bedömer även om ventilationssystemet är anpassat för bostadens storlek och användning.

Luftkvalitet och drag

Din inomhusluft granskas för tecken på problem som kan påverka boendemiljön. Besiktningsmannen uppmärksammar dålig lukt, drag eller stillastående luft som kan indikera ventilationsproblem.

Besiktningen innefattar kontroll av:

Luftflöden i olika rum
Dragproblem från fönster och dörrar
Koldioxidhalter (i vissa fall med mätinstrument)
Luktproblem som kan indikera mögel eller andra föroreningar

Förekomst av radon kontrolleras inte vid standardbesiktning, men besiktningsmannen kan rekommendera separat radonmätning om det finns riskindikatorer. Problem med luftkvalitet kan kräva ytterligare undersökningar utöver den vanliga besiktningen.

Fukt och klimat i bostaden

Fuktförhållanden är en kritisk del av besiktningen eftersom fuktproblem kan leda till allvarliga skador och hälsorisker. Besiktningsmannen undersöker tecken på kondens, mögel och fuktgenomslag.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt badrum, kök och andra våtutrymmen där fuktskador är vanligast. Med hjälp av fuktmätare kontrolleras relativ luftfuktighet och eventuell förhöjd fukthalt i byggnadsmaterial.

Ytterligare faktorer som granskas:

Relativ luftfuktighet inomhus
Tecken på kondens på fönster eller kalla ytor
Spår av vattenläckage från installationer
Fungerade tätskikt i våtrum

Klimatet i källare bedöms separat eftersom dessa utrymmen ofta har särskilda fuktutmaningar och behöver specifika åtgärder för att förebygga problem.

Ytskikt och invändiga utrymmen

Invändiga utrymmen kräver noggrann inspektion eftersom skador kan dölja sig bakom ytskikten. En grundlig kontroll av dessa områden kan avslöja fuktproblem, konstruktionssvagheter och potentiella säkerhetsrisker.

Väggar, golv och tak

Vid en husbesiktning undersöks samtliga ytskikt för att upptäcka eventuella avvikelser. Besiktningsmannen kontrollerar väggar för sprickor, fuktskador och tecken på sättningar. Missfärgningar kan indikera fuktproblem som kräver ytterligare undersökning.

Golvens skick bedöms utifrån ojämnheter, svikt och tecken på röta. I våtrum granskas särskilt tätskikt, fall mot golvbrunn och genomföringar. Här används ofta fuktmätare för att upptäcka dolda skador.

Taken inspekteras för missfärgningar, sprickor och tecken på läckage. Detta är särskilt viktigt i äldre hus där takläckage kan ha orsakat skador på underliggande konstruktion.

Vanliga kontrollpunkter för ytskikt:

Sprickbildning i väggar och tak
Fuktskador och missfärgningar
Fallförhållanden i våtrum
Golvens stabilitet och jämnhet

Förråd och biutrymmen

Förråd och biutrymmen förbises ofta av husköpare men är viktiga delar av besiktningen. Dessa utrymmen kontrolleras för fukt, mögel och konstruktionsfel som kan påverka hela byggnaden.

Källare granskas noggrant med avseende på fuktgenomträngning från marken. Besiktningsmannen undersöker väggar och golv efter tecken på kapillär fuktuppstigning, särskilt i äldre hus utan ordentlig dränering.

Vindar och krypgrunder inspekteras för ventilationsproblem och kondensskador. Dålig ventilation leder ofta till mögel och röta som kan sprida sig till andra delar av huset.

Bristfällig isolering i biutrymmen noteras eftersom det kan leda till kondensbildning och fuktproblem. Biutrymmenas elektriska installationer kontrolleras också avseende säkerhet.

Trappor och räcken

Trappor och räcken utgör potentiella säkerhetsrisker och granskas därför noga under besiktningen. Besiktningsmannen kontrollerar stabilitet, infästningar och allmänt skick.

Trappsteg ska vara i gott skick utan röta eller försvagningar. Steghöjden bör vara jämn för att minimera fallrisken, och stegdjupet ska vara tillräckligt för säker användning.

Räcken måste ha korrekt höjd enligt byggnormer – minst 90-110 cm beroende på placering. Avståndet mellan spjälor får inte överstiga 10 cm för att förhindra att barn kan fastna eller falla igenom.

Säkerhetskontroller för trappor:

Stabilitet i konstruktionen
Korrekt höjd på räcken
Säkra infästningar
Jämn steghöjd utan ojämnheter

Vad ingår i en vanlig husbesiktning? – Checklista för förväntat innehåll